Vad är ATP och varför mäta det?

ATP (adenosintrifosfat) molekyl

ATP = Adenosintrifosfat

ATP är en förkortning av adenosintrifosfat och är ett ämne som har fundamental betydelse för allt liv på jorden. Det fungerar som cellernas energibärare och är även en molekylär byggsten för syntesen av DNA och RNA. 

ATP bildas i alla typer av levande celler och förekommer i allt från mikroorganismer till växt- och djurceller. ATP i en bakteriecell ligger i storleksordning runt 10−18 mol, men mängden kan variera kraftigt beroende på cellens typ, storlek och tillstånd. Stora celler som t.ex. blodceller och växtceller kan innehålla 1000 ggr mer ATP jämfört med en liten bakteriecell. Skillnaden kan vara bra att känna till när man gör ATP-mätningar där smutskällan delvis kan förklara ett extremhögt ATP-värde. 

ATP, ADP eller AMP? 

Kemiskt består ATP av adenosin och tre energirika fosfatgrupper i en kedja. ATP kan liknas vid ett slags laddningsbart batteri med lagrad energi som celler behöver för olika processer. Energi frigörs genom att fosfatgrupperna hydrolyseras eller ”hoppar av ”kedjan när ett energibehov uppstår i cellen. ATP omvandlas då till ADP (adenosindifosfat) och slutligen till AMP (adenosinmonofosfat). Denna återskapas sedan till ATP och hela förloppet kan upprepas. De flesta ATP-mätare för rengöringskontroller mäter totalmängden ATP, men det finns mätare som mäter även ADP och AMP vilket antyder en bättre känslighet. Skillnaden är dock obetydlig i praktiken. Att mäta totalmängden ATP är också det som är mest etablerat idag i olika standarder. 

Är ATP lika med antalet bakterier? 

Svaret är att det finns en koppling mellan ATP-mängd och antalet bakterier. Korrelationen varierar dock beroende på smutsprovets innehåll. Finns det enbart bakterier i provet och i tillräckligt antal (>100 cfu) då är kopplingen stark. I detta fall kan man teoretiskt räkna om ATP till ett bakterieantal. Sambandet blir dock svagare om finns det andra celltyper i smutsprovet, från t.ex. livsmedelsrester och humanbiologiskt material. ATP-mätare bör därför inte slentrianmässigt kallas för bakteriemätare. 

De flesta ATP-svabbtest som används för hygienkontroll skiljer inte på ATP-källan och mäter totalt ATP i provet. Dessa ATP-test kan inte avgöra från vilken typ av celler ATP kommer ifrån eller påvisa förekomsten av patogener. Det betyder att handhållna ATP-mätare som regel inte ska användas för att kontrollera desinficering eller sterilisering. 

Varför vill vi mäta ATP? 

Ur ett hygien- och rengöringsperspektiv är det av stort värde att objektivt kunna mäta ATP från ytor eller i vattenprover. Visuella kontroller är mer eller mindre subjektiva och ögonen kan inte heller påvisa om det finns osynlig kontaminering. 

Genom att mäta ATP går det att kontrollera rengöring på några få sekunder. Jämförbara mikrobiologiska analyser av t.ex. totalantal aeroba mikroorganismer kräver många timmar eller dagar. ATP-mätning används därför t.ex. vid egenkontroller inom livsmedelshantering och sjukvård där det finns behov av snabba åtgärder och feedback. 

ATP och biomassa 

ATP i ett prov är proportionellt mot mängden biomassa. Det som vi förknippar med smuts och mikrobiell kontaminering. Låga ATP-värden innebär att det finns lite ”bakteriemat” och att rengöringen fungerar effektivt. Är det tvärtom, dvs. höga ATP-värden, då ökar riskerna för tillväxt och smittspridning. Var ATP-gränserna för godkänt resultat skall sättas beror på verksamhet och vilka krav som ställs på hygienen. Det finns många förslag att välja mellan. 

Kontakta oss om du vill veta mer om ATP-mätning och vad som behövs för din verksamhet. I webbshoppen hittar du våra ATP-produkter. Vi håller också utbildningar i ämnet. Välkommen! 

Varukorg
Rulla till toppen