Hygiene Diagnostics AB

En ny städstandard på gång för vården


Städningen är en viktig del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. En ny svensk städstandard är på gång som ska hjälpa till med just detta. Hygiene Diagnostics har deltagit i arbetsgruppen för standarden som nu är på slutgranskning. Om allt går bra så blir den tillgänglig att beställa från SIS i september.

Den nya standarden SS 8760014 har titeln ”Rengöring och städning för minskad smittspridning inom hälso- och sjukvården”. Den anger kvalitetskriterier med krav för den rutinmässiga städningen och kvalitetskontroller. Ambitionen har varit att kunna ta fram en heltäckande standard istället för att behöva pussla ihop flera som kompletterar varandra. Vad är det då som blir nytt?

Hygien i fokus

Standarden bygger på den nordiska städstandarden INSTA 800, men skiljer sig markant genom att hygienkraven är i fokus. Den är i detta avseende lik den danska hygienstandarden DS 2451-10.

Centralt för den nya svenska standarden är införandet av Hygienklasser och Ytor med hög smittorisk dvs. patientnära ytor eller andra ytor som vidrörs frekvent och kan utgöra risk för smittspridning.

Lokaler indelas i fyra hygienklasser baserat på smitt- och infektionsrisker samt i vilken utsträckning patienter vistas där:

  • Hygienklass 0: inga patienter förväntas vistas.
  • Hygienklass 1: kortare passage eller vistelse av patienter.
  • Hygienklass 2: vård, behandling och mottagning av patienter.
  • Hygienklass 3: lokaler med särskilda krav på renhet.

I lokaler tillhörande hygienklass 2 och 3 ska ytor med hög smittorisk identifieras. Det låter som en hel del ytor att hålla reda på, men i praktiken upprepas riskytorna nästan alltid för samma rumstyp. Standarden ger flera exempel som visas i bilden nedan och i tabell 1.

Tabell 1. Exempel på ytor med hög smittorisk i hygienklass 2 och 3
Ytor Beskrivning
Patientplats Delar av patientsäng: tex sänggrind, undersökningsbrits/bår, operationsbord, undersökningsstol
Sanitär inredning Toalettstol, tvättställ, kranar, badkar, duschstol/-vagn toalettförhöjare
Bord avställningsytor Sängbord, skötbord, bord i patientmatsal/dagrum, ytor för beredning av mediciner, arbetsytor
Teknisk installation (fast eller mobil) Strömbrytare, uttag för syrgas, sänglampa, alarmknapp, undersökningslampa, operationslampa, styrpanel, fjärrkontroll, dörröppnare
Handtag och grepp Ledstänger, handtag, armstöd stol, väggrepp, duschhandtag, dävert
Rullande hjälpmedel Kontaktytor på rullator, rullstol, gåbord
Stativ Avfallshållare, smutstvättshållare, droppställning, hållare för handdesinfektionsmedel, hållare för tvål, mugghållare, hållare för handdukspapper
Avskärmning Skärmvägg, draperi
Medicinteknisk utrustning Anestesiarbetsplats, kuvös, ultraljudsapparat, ventilator, infusionspump

Nya krav på städprocessen

Standarden ställer krav på organisation, kommunikation, städinstruktion, städinsatser, städrum och städutrustning. Olika exempel ges på städfrekvens och arbetsflöde för regelmässig städning.

Ett avsnitt i standarden berör kompetensen. Förutom kraven på städutbildning och grundläggande vårdhygienkunskaper, krävs att personalen ska kunna svenska för att förstå anvisningar och tillgodogöra sig rutiner och utbildningar. Personalen ska vara godkänd efter skriftliga och praktiska prov.

Krav på förvaring och rengöring av städmaterialen finns också med. För att undvika korskontaminering ska städrummet vara anpassat och utformat för åtskild förvaring och hantering av rent och smutsigt. Städutrustningen av flergångstyp ska kunna rengöras i en kontrollerad process så att de behåller sin funktion under produktens specificerade livslängd.

Visuella kontroller

Standardens visuella bedömningssystem för kvalitetskontroller bygger i stort på INSTA 800. Objektgrupperna (tak, vägg, golv, interiörer), tillgänglig och svårtillgänglig smuts, kvalitetsnivåerna (1-5), kvalitetsprofil och indelningen av föroreningsgrupper är i princip samma. Indelningen av kontrollenheter förenklas dock något till att gälla bara lokalen och antal fall förorening per objektgrupp och per 15 m² lokalyta.

Kvalitetskontrollen i den nya standarden skiljer sig främst genom två tilläggskrav som gäller lokaler tillhörande hygienklass 2 och 3. För det första accepteras inga föroreningar på ytor med hög smittorisk. För det andra tillåts ingen förekomst av avföring, kräkningar, blod eller andra kroppsvätskor på några ytor.

Kontroll av städkvalitet ska utföras minst en gång per kvartal enligt standarden.

Mätmetoder för osynlig kontaminering

En stor nyhet med standarden är att den anger mätmetoder (ATP, UV-ljus och mikrobiologiska prov) som kan användas vid kontroll av ytor med hög smittorisk. Det finns också förslag på gränsvärden (se tabell 2 och 3 nedan). Läs mer om de olika mätmetoderna ».

Vidare ger standarden ett detaljerat exempel på en provtagningsplan med ett statistiskt urval av ytor. Syftet med denna är att bedöma städkvaliteten för ett sjukhus, klinik etc. avseende osynlig kontaminering. Provtagningsplanen kan användas som en del av en kontinuerlig kvalitetsuppföljning och vid byte av städmetod eller drifttagning av en ny städorganisation.

Tabell 2. Mikrobiologiska gränsvärden SS 8760014 för hygienklasserna 2 och 3.
Totalantal aeroba
bakterier och svamp
Patogena bakterier
GODKÄND
≤ 5 CFU per cm²

GODKÄND
≤ 1 CFU per cm²

Tabell 3. ATP gränsvärden SS 8760014 för olika kvalitetsnivåer inom hygienklasserna 2 och 3. Gränsvärdena har omräknats till Clean-Trace ATP-mätare (1 femtomol = 10 relative light units, RLU).
Kvalitetsnivå 4 Kvalitetsnivå 5

GODKÄND
0-500 RLU per 100 cm²

GRÄNSFALL
501-1000 RLU per 100 cm²

EJ GODKÄND
> 1000 RLU per 100 cm²

GODKÄND
0-250 RLU per 100 cm²

GRÄNSFALL
251-500 RLU per 100 cm²

EJ GODKÄND
>500 RLU per 100 cm²

Vad innebär standarden?

Om standarden får ett bra genomslag bland sveriges kommuner och landsting är för tidigt att säga. Lyckas den kommer det sannolikt bli vanligare att någon typ av objektiv mätmetod används för att komplettera den visuella kvalitetsuppföljningen. Det kommer också behövas betydligt mer utbildningar när kompetenskraven blir högre. Med bättre kontroll och mindre kvalitetsbrister inom städningen i vården kommer vi troligen få se en minskning av de vårdrelaterade infektionerna.

Kontakta oss om du vill veta mer

Vill du veta mer om standarden eller diskutera dess innehåll är du välkommen att kontakta Frank Axelsson, tel: 0707 912103. Hygiene Diagnostics kommer att ställa ut tillsammans med 3M på Clean & Facility mässan Elmia i Jönköping den 26-27 september. Boka gärna en tid att träffas oss där vid 3M-montern (A:01:26).

Vill du testa att göra en visuell kontroll enligt den nya standarden? Pröva gärna vårt dynamiska formulär som är ett enkelt hjälpmedel »

Tillbaka till fler nyheter »

Nya begrepp i standarden

Hygienklasser

- indelning av lokaler baserad på smitt- och infektionsrisker

Ytor med hög smittorisk

- patientnära ytor eller andra ytor som vidrörs frekvent och kan utgöra risk för smittspridning

ATP-mätningarATP-mätning är en snabb och kvantitativ metod för renhetsmätning. Prover på ytor tas med en svabb. Resultatet uttrycks i relativa ljusenheter RLU. Ju högre värde desto smutsigare yta. Läs mer »

Odlingar på agarplattaMikrobiologisk provtagning på ytor sker med en tryckplatta eller svabb. Uppodling i tillväxtmedia sker sedan i ett värmeskåp. Det tar några dagar innan kolonierna syns och kan räknas. Läs mer »

UV-lampaUV-ljus kan användas för att lysa upp organiskt material som urin och fluorescerande ämnen. Kompakta och prisvärda LED ficklampor kan användas vid följsamhetskontroll för att komplettera den visuella bedömningen. Läs mer »