Logo

Vad är INSTA?

Här följer en sammanställning över innehållet i den nordiska städstandarden INSTA 800 med en beskrivning av viktiga begrepp och koncept.

Kurs

Ett system för kontroll av städkvalitet

INSTA (Internordic Standard) är i korthet en standardiserad metod för fastställande, bedömning och styrning av städkvalitet. Standarden är framtagen av SIS, Swedish Standards Institute tillsammans med deras nordiska motsvarigheter och kan inköpas i sin helhet på deras webbsite.

Senaste gällande version av städstandarden är SS-INSTA 800-1:2018 (Del 1-2). Den förgående versionen SS 627801:2012 används dock fortfarande i stor utsträckning. Skillnaderna mellan versionerna är relativt små och berör främst bilagorna samt certifieringsdelen som blivit en separat del i den senaste versionen. En viktig ändring som berör bedömningsdelen är att Ytsmuts inte längre delas in i tillgänglig (Tg) eller Svårtillgänglig yta (Stg).

Standardens användning

Städning och rengöring är begrepp som vi ofta har starka åsikter om, men som få personer i praktiken kan bedömma på ett reproducerbart sätt utan en metod. Det är just här som INSTA kommer till sin rätt. Standarden erbjuder nämligen ett färdigt system för kvalitetssäkringen av städkvalitet. Man behöver inte uppfinna något nytt. Systemet innebär att det subjektiva minskar och att det blir lättare att kommunicera kvalitetskrav och utföra oberoende kontroller.

INSTA kan användas på flera olika sätt:

  • För kontroll av uppnådd städkvalitet.
  • För utvärdering av nedsmutsning och/eller återsmutsning.
  • Som krav i samband med upphandlingar av städtjänster.
  • För att bedömma vad som krävs för att uppnå en given kvalitetsnivå.
  • För att konstatera uppnådd nivå i förhållande till insatsen.

INSTA huvudprinciper

Standarden beskriver två huvudprinciper: visuell kontroll och kontroll genom mätning. Det är den visuella kontrollen som är standardens fokus och det är detta man vanligen syftar på när standarden anges som metod.

Principerna för den visuella kontrollen bygger på följande:

  • Beskrivning av 6 st. olika kvalitetsnivåer (från lägst 0 till högst 5).
  • Indelning av 4 st. objektgrupper: inventarier, väggar, golv och tak.
  • Indelning i 2 st. föroreningsgrupper med 4 st. olika smutstyper. Grupp 1: skräp, damm, fläck. Grupp 2: ytsmuts.
  • Indelning av tillgängliga (Tg) och svårtillgängliga (Stg) ytor.
  • Indelning av tillåten förorening efter lokalstorlek i kontrollenheter.
  • Kvalitetsprofil bestäms för varje lokal eller grupp av lokaler.
  • Kontroll utförs efter städning och innan återsmutsning kan ske.
  • Antal smutsanhopningar per 0.5 x 0.5 m av samma smutstyp registreras för varje objektgrupp.
  • Städning av lokal godkänns om antal smutsanhopningar för varje objektgrupp är mindre eller lika med tillåtet antal (gränsvärde) för angiven kvalitetsnivå.
  • Stickprovskontroll sker enligt provtagningsplan och utförs minst 1ggr/kvartal.
  • Kontrollen ska alltid dokumenteras genom blankett eller digitalt.
Tabell - kvalitetsnivåer Bild Bilder 1 och 2.

Implementering med kvalitetsprofiler

Implementeringen av INSTA inleds med att omfattningen av städobjekt fastställs och att lokaler tilldelas kvalitetsprofiler med eventuella tilläggskrav. Städfrekvenser, stickprovskontroller och ansvarsområden fastställs.

Ett exempel på kvalitetsprofiler för ett sjukhus visas i bild 3 nedan. Med genomtänkta kvalitetsprofiler går det att spara resurser och styra arbetet t.ex. genom att fokusera mindre på lös smuts och tak/golv och mer på inventarier/vägg och ytsmuts. OBS. För sjukhus krävs normalt tilläggskrav till kvalitetsprofilen, exempelvis krav att det inte får förekomma humanbiologiskt material och gränsvärden för osynligt kontaminering. Av denna anledning finns en ny standard SS8760014 som är speciellt anpassad för sjukhusens hygienkrav.

Tabell - kvalitetsprofiler

INSTA kontrollen

Utvärderingen av den visuella städkvaliten sker genom normal gång runt lokalen och genom besiktning av alla ytor som berörs. Det är tillåtet att betrakta ytor ur sned vinkel och att böja sig ner för att se föroreningar under inventarier. Det är också tillåtet att dra fram lättare möblemang och använda en duk för testa om ytsmuts går att rengöra eller inte. Vid högt belägna ytor kan stege användas eller spegel på en pinne. Det är inte tillåtet att använda extra belysning eller genom att dra med fingrarna.

Exempel 1: INSTA kontroll av idrottshall på 450 m2:

Idrotthallen delas in i 5 kontrollenheter (KE) med yta på vardera 90 m2. Kvalitetsnivån 3 gäller och hela ytan klassas som tillgänglig. En enkel provtagningplan är vald och partistorleken är 5. Enligt standarden (se bild 2 ovan) ska 5 KE kontrolleras. Genom kontroll av hela golvytan konstateras 60 smutsanhopningar i föroreningsgrupp 1 (skräp, damm, fläck). Den genomsnittliga föroreningen per KE beräknas som 60/5 = 12. Alla 5 KE är därmed godkända enligt standarden (se bild 1: nivå 3, KE 90 m2, FG1/Tg 12, FG2/25%). För föroreningsgrupp 2 (ytsmuts) konstateras att andelen understiger 25% vilket innebär att kontrollen för objekgruppen (golvytan) är godkänd.

Exempel 2: INSTA kontroll av vårdlokal 30 m2:

Förekomst av samma smutstyp (Skräp, Damm, Fläck, Ytsmuts) inom en avgränsad yta av 0.5 x 0.5 m noteras för varje objektgrupp (inventarier, väggar, golv och tak). Om föroreningar är av samma smutstyp räknas det som en smutsanhopning. Föroreningar på avlånga ytor som golvlister räknas som en enda smutsanhopning. Dock får längden x bredd maximalt utgöra 0.25 m2 (t.ex. 1 cm list x 25 meter). Föroreningar av samma smutstyp på en större yta som t.ex. en fläck räknas per 0.5 x 0.5 m på objektet.

Tabell - kvalitetsprofiler

Kompetenskrav

En korrekt implementering kräver att beställare och leverantör utbildar personal i standarden till relevant kompetensnivå. Standarden anger fyra nivåer (1 till 4). En städare ska ha minst nivå 2, medan en kontrollant ska ha nivå 3 eller 4. Kunskaperna dokumenteras genom diplom från en certifierad utbildare i standarden. Detta räcker som kompetenskrav på personnivå. Om det behövs certifering på organisationsnivå krävs en ansökan om bedömning från ett ackrediterat certiferingsorgan.

Klicka här för att läsa en engelsk artikel om standarden.

Vill du lära dig mer om standarden? Du är varmt välkommen att kontakta oss och berätta vad du behöver hjälp med.