Kvalitetskontroller av städningen på sjukhus är en viktig del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Sedan 2017 finns en svensk städstandard som kan hjälpa till med just detta. Standarden är fokuserad på patientnära tagytor, dvs platser där risken för smittöverföring är störst.
Städstandarden som är ett relativt tunt dokument på ett dussin sidor har titeln ”Rengöring och städning för minskad smittspridning inom hälso- och sjukvården” med beteckning SS 8760014:2017. I dess beskrivning står att den anger kvalitetskriterier med krav för den rutinmässiga städningen och kvalitetskontroller. Vad är detta då för typ av standard?
Standarden bygger på den nordiska städstandarden INSTA 800 som beskriver ett allmänt system för visuell kvalitetskontroll, men skiljer sig från denna genom att vårdhygien-städning är satt i fokus. Den är i detta avseende lik den danska städstandarden DS2451-10 som är en kompletterande standard till INSTA 800. Skillnaden mot DS2451-10 är dock att SS 8760014 i princip är en självständig standard.
Standardens grundkoncept – hygienklasser
Centralt för den nya svenska standarden är införandet av Hygienklasser och Ytor med hög smittorisk dvs. patientnära ytor eller andra ytor som vidrörs frekvent och kan utgöra risk för smittspridning. Lokaler indelas i fyra hygienklasser baserat på smitt- och infektionsrisker samt i vilken utsträckning patienter vistas där:
- Hygienklass 0: inga patienter förväntas vistas.
- Hygienklass 1: kortare passage eller vistelse av patienter.
- Hygienklass 2: vård, behandling och mottagning av patienter.
- Hygienklass 3: lokaler med särskilda krav på renhet.
I lokaler tillhörande hygienklass 2 och 3 ska ytor med hög smittorisk identifieras. Det låter som en hel del ytor att hålla reda på, men i praktiken upprepas riskytorna nästan alltid för samma rumstyp. Standarden ger flera exempel som visas i bilden nedan och i tabell 1.
Tabell 1: Exempel på ytor med hög smittorisk i hygienklass 2 och 3
| Riskytor | Beskrivning |
|---|---|
| Patientplats | Delar av patientsäng: tex sänggrind, undersökningsbrits/bår, operationsbord, undersökningsstol |
| Sanitär inredning | Toalettstol, tvättställ, kranar, badkar, duschstol/-vagn toalettförhöjare |
| Bord avställningsytor | Sängbord, skötbord, bord i patientmatsal/dagrum, ytor för beredning av mediciner, arbetsytor |
| Teknisk installation (fast eller mobil) | Strömbrytare, uttag för syrgas, sänglampa, alarmknapp, undersökningslampa, operationslampa, styrpanel, fjärrkontroll, dörröppnare |
| Handtag och grepp | Ledstänger, handtag, armstöd stol, väggrepp, duschhandtag, dävert |
| Rullande hjälpmedel | Kontaktytor på rullator, rullstol, gåbord |
| Stativ | Avfallshållare, smutstvättshållare, droppställning, hållare för handdesinfektionsmedel, hållare för tvål, mugghållare, hållare för handdukspapper |
| Avskärmning | Skärmvägg, draperi |
| Medicinteknisk utrustning | Anestesiarbetsplats, kuvös, ultraljudsapparat, ventilator, infusionspump |
Nya krav på städprocessen
Standarden ställer krav på organisation, kommunikation, städinstruktion, städinsatser, städrum och städutrustning. Olika exempel ges på städfrekvens och arbetsflöde för regelmässig städning.
Ett avsnitt i standarden berör kompetensen. Förutom kraven på städutbildning och grundläggande vårdhygienkunskaper, krävs att personalen ska kunna svenska för att förstå anvisningar och tillgodogöra sig rutiner och utbildningar. Personalen ska vara godkänd efter skriftliga och praktiska prov.
Krav på förvaring och rengöring av städmaterialen finns också med. För att undvika korskontaminering ska städrummet vara anpassat och utformat för åtskild förvaring och hantering av rent och smutsigt. Städutrustningen av flergångstyp ska kunna rengöras i en kontrollerad process så att de behåller sin funktion under produktens specificerade livslängd.
Visuella kontroller
Standardens visuella bedömningssystem för kvalitetskontroller bygger i stort på INSTA 800. Objektgrupperna (tak, vägg, golv, interiörer), tillgänglig och svårtillgänglig smuts, kvalitetsnivåerna (1-5), kvalitetsprofil och indelningen av föroreningsgrupper är i princip samma. Indelningen av kontrollenheter förenklas dock något till att gälla bara lokalen och antal fall förorening per objektgrupp och per 15 m² lokalyta.
Kvalitetskontrollen i den nya standarden skiljer sig främst genom två tilläggskrav som gäller lokaler tillhörande hygienklass 2 och 3. För det första accepteras inga föroreningar på ytor med hög smittorisk. För det andra tillåts ingen förekomst av avföring, kräkningar, blod eller andra kroppsvätskor på några ytor.
Kontroll av städkvalitet ska utföras minst en gång per kvartal enligt standarden.
Mätning av osynlig smuts
En stor glädjepunkt med standarden tycker vi på Hygiene Diagnostics är att den anger mätmetoder (ATP, UV-ljus och mikrobiologiska prov) som kan användas vid kontroll av ytor med hög smittorisk. Det finns också förslag på gränsvärden (se tabell 2 och 3 nedan).
Vidare ger standarden ett detaljerat exempel på en provtagningsplan med ett statistiskt urval av ytor. Syftet med denna är att bedöma städkvaliteten för ett sjukhus, klinik etc. avseende osynlig kontaminering. Provtagningsplanen kan användas som en del av en kontinuerlig kvalitetsuppföljning och vid byte av städmetod eller drifttagning av en ny städorganisation.
Tabell 2: Mikrobiologiska gränsvärden SS 8760014 för hygienklass 2 och 3.
| Bakterienivå | Patogener |
|---|---|
|
GODKÄND ≤ 5 CFU per cm² |
GODKÄND ≤ 1 CFU per cm² |
Tabell 3: ATP gränsvärden SS 8760014 för olika kvalitetsnivåer inom hygienklasserna 2 och 3. Gränsvärdena i tabellen nedan angivna i femtomol (se inlägg om omräkning till RLU-värde).
| Kvalitetsnivå 5 | Kvalitetsnivå 4 |
|---|---|
|
GODKÄND < 25 femtomol per 100 cm² |
GODKÄND < 50 femtomol per 100 cm² |
|
GRÄNSFALL 25-50 femtomol per 100 cm² |
GRÄNSFALL 50-100 femtomol per 100 cm² |
|
EJ GODKÄND* >50 femtomol per 100 cm² |
EJ GODKÄND** >100 femtomol per 100 cm² |
* Clean-Trace ATP-mätare: Ej Godkänd >250 RLU (Relativa Ljusenheter)
**Clean-Trace ATP-mätare: Ej Godkänd >500 RLU (Relativa Ljusenheter)
Vad innebär standarden?
Om standarden får genomslag bland Sveriges kommuner och landsting är kanske för tidigt att säga. Det pågår uppdateringar av standarden som kanske kan minska en del svagheter som den kritiserats för t.ex. att den visuella metoden inte är lika bra som INSTA 800.
Vi tror att standarden är viktig som ett första steg mot bättre kontroller och mindre kvalitetsbrister inom städningen i vården. Det sunda förnuftet säger oss att vi då får se en minskning av de vårdrelaterade infektionerna som idag härjar på våra sjukhus i alltför hög grad.
Vill du lära dig mer om standarden eller objektiva mätmetoder titta gärna på våra kurser. Har du frågor du välkommen att kontakta:
Frank Axelsson, tel: 0707 912103.