Ett effektivt miljöövervakningsprogram hjälper till vid övervakningen av dina ytor och utrustning, och hjälper till att identifiera potentiella problemområden som kan åtgärdas innan det är för sent. Här har vi sammanställt några punkter om hur man startar ett övervakningsprogram inom livsmedelsindustrin.
Börja med att sätt ihop ett team. Detta skulle helst vara ett tvärfunktionellt team inklusive representanter från livsmedelssäkerhet och kvalitetssäkring, laboratorium, drift och anläggningsledning, sanitet, underhåll/teknik och till och med varumärkesägare. God kommunikation mellan nyckelintressenter är avgörande.
Gör en riskbedömning för att identifiera vilka miljöpatogenrisker du försöker kontrollera. Överväganden inkluderar typen av livsmedel som tillverkas, tillverkningsprocessen och den avsedda eller förväntade användningen av livsmedlet. Vägledning från tillsynsmyndigheter och branschorganisationer kan hjälpa till att identifiera dessa faror. Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillhandahåller också verktyg för analys av risker för livsmedelssäkerhet.
Skaffa en planlösning för din anläggning för att förstå layouten och identifiera områden du behöver prova. Kartläggning av provtagningsplatser till miljöprovtagningszoner (definierad utifrån relativ potential för förorening av färdig produkt) kommer att hjälpa till att definiera din provtagningsplan. Provtagning utförs vanligtvis på både ytor i kontakt med livsmedel (t.ex. skivmaskiner, skalare, transportband, arbetsbord, etc.) och ytor som inte kommer i kontakt med livsmedel (t.ex. golv, väggar, badkar, vagnar, golvmattor, avlopp, etc.) , inklusive nischer för bakterietillväxt och överföringspunkter.
I de flesta länder och regioner är provtagningsställena i bearbetningsanläggningar tilldelade en av fyra zoner (se figur 1), där zon 1 representerar ytor i kontakt med livsmedel (dvs. ytor som är direkt i kontakt med ett exponerat ätfärdigt (RTE) livsmedel) och zon 4 representerar områden utanför RTE-området (såsom omklädningsrum och lastkajer).
Granska tidigare miljöövervakningsdata under de senaste 4 – 5 åren, inklusive resultat från ATP-, indikator- och/eller patogentester, och kartlägg dem till anläggningen för att identifiera var det kan finnas problem.
Kartlägg potentiella provtagningsplatser till planritningen.
Bestäm provtagningsfrekvensen. Detta kan variera från dagligen/flera gånger om dagen till veckovis, eller till och med månadsvis i mycket små operationer. Provtagningsställena är vanligtvis förutbestämda men kan roteras slumpmässigt så att inte alla ställen provtas varje gång. Till exempel kan endast 15 av 30 förutbestämda platser provtas varje gång (med ersättning). Provtagningsfrekvens och antal prover bör bestämmas genom ett riskbaserat tillvägagångssätt (t.ex. 1 prov för varje 100 m2).
Bestäm provtagningstiden. Till exempel sker verifieringsprovtagning vanligtvis under bearbetning (minst tre till fyra timmar efter bearbetningsstart). Dagar bör väljas slumpmässigt. Genom att använda en slumptalsgenerator kan du undvika att förskjuta samplingstiden mot mer bekväma eller mindre hektiska dagar där det är mindre sannolikt att positiva resultat inträffar.
Utveckla ett flödesschema eller en plan för korrigerande åtgärder. En skriftlig plan bör tas fram innan prover tas, så att du vet hur du ska reagera på positiva resultat. Du bör inte ta prover förrän du vet vad du ska göra med positiva resultat.
Korrigeringar baserade på positiva prover bör vara växtspecifika och kan skilja sig åt beroende på platsen eller provtagningszonen där det positiva hittades. Positiva prover bör följas upp med ytterligare undersökningar och grundorsaksanalyser. Korrigerande åtgärder bör gå utöver intensifierad rengöring och sanitet och kan inkludera:
- Rengörings- och sanitetsprocedurer och ändrade sanitetsstandarddriftsprocedurer (SSOPs)
- Underhåll och ett förbättrat förebyggande underhållsprogram
- Modifierad eller utbytt utrustning
- Tillfällig avstängning av problemområden
- Ändrat huvudrengöringsschema
Designa och implementera ett registerföringssystem. Organisera testresultaten på en plats (mapp, treringspärm eller helst elektroniskt). Dokumentation av rättelser bör också förvaras på samma plats.
Utvärdera regelbundet programmet och utveckla en plan för validering.
Inspirerad att ta en djupare dykning i miljöövervakning? Börja då med att ladda ner 3Ms handbok i ämnet. Du är också välkommen att kontakta oss och berätta om vad du behöver och undrar över.