Hur farlig är Listeria monocytogenes?

Listeria monocytogenes är en stavformad, grampositiv bakterie som påminner lite om en spindel. Den är vanligt förekommande i naturen och finns i jordar, vatten och i tarmen hos många djur inklusive människor. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom som kallas listerios. Den vanligaste sjukdomsbilden hos en vuxen person är en blodförgiftning (sepsis) eller hjärnhinneinflammation.

Listeriabakterier är tåliga bakterier som kan växa i kylskåpstemperatur. Typiska risklivsmedel för infektion med listeriabakterier är därför livsmedelsprodukter med långa hållbarhetstider till exempel rökt och gravad lax, opastöriserade och pastöriserade dessertostar, färdigrätter och förpackade charkvaror som till exempel smörgåspålägg.

Farlig för gravida och sjuka

Symtomgivande infektion hos människa är ovanligt. Med tanke på att de flesta av oss sannolikt fått i oss stora mängder listeriabakterier genom åren utan att bli sjuka, bör bakterien kanske egentligen ses som förhållandevis ofarlig för de flesta av oss. Den kan dock vara farlig för människor med nedsatt immunförsvar, bland annat gravida kvinnor, svårt sjuka och äldre personer.

Antalet rapporterade listeriafall har ökat de senaste åren från mellan 40-50 under början av 2000-talet till mellan 50-170 för de senare åren. Majoriteten av fallen är inhemskt smittade och tillhör de äldre åldersgrupperna och/eller har nedsatt immunförsvar på grund av underliggande sjukdom eller annan orsak. Ökningen av rapporterade listeriafall ses både i Sverige och internationellt i Europa.

Varje år rapporterar Sveriges kommuner och Folkhälsomyndigheten ca 2000-3000 fall av matförgiftning till Livsmedelsverket. Men de allra flesta drabbade kurerar sin magsjuka hemma utan att rapportera det vidare. Det gör det svårt att beräkna det totala antalet fall av matförgiftning. Bedömningen är dock att cirka en halv miljon svenskar drabbas per år. 

Livsmedelsverkets rangordning

I Livsmedelsverkets rapport ”Sjukdomsbördan av inhemska fall av matförgiftning” från 2019 uppskattas antal matförgiftningar per år för våra vanligaste livsmedelspatogener enligt följande:

• Norovirus (168 611)
• Toxinbildande bakterier (6 723 till 171 063)
• Campylobacter (15 549 till 59 965)
• Salmonella (3 266 till 6 068)
• Cryptosporidium (22 till 454)
• STEC/EHEC (747 till 2 918 )
• Yersinia enterocolitica (950 till 3 080)
• Listeria monocytogenes (49 till 168)
• Toxoplasma (11)
• Hepatit E-virus (2 till 23)

Ovanstående mikroorganismer står för sammanlagt ca 280 000 sjukdomsfall per år. De allra flesta sjukdomsfallen orsakas av norovirus (vinterkräksjuka), följt av bakterietoxiner, därefter campylobacter. Listeria ligger långt ner i listan med bara 49 till 168 fall per år, men tar man hänsyn till dödligheten får vi en annan bild.

I rapporten rangordnas även mikroorganismerna med DALY-metoden, som utöver antalet fall också tar hänsyn till hur allvarligt sjuka de drabbade blir – i den rangordningen (se bilden nedan) hamnar campylobacter först, följt av norovirus och STEC/EHEC. Listeria monocytogenes ser vi hamnar på fjärde plats trots att det är så få fall i Sverige.